sjaelv, foerrycktes av religionssvaermeri och en ursinnig
boejelse foer min maka och flydde med sin son, naer jag aemnade inspaerra
honom pa darhuset. Lever denne din far aennu?

- Min arkont, jag kan icke svara pa en sadan fraga. Din gissning aer
ogrundad. Hon ingiver mig pa en gang harm och loeje.

- Ditt loeje skall daempas, naer du haektas som foerrymd slav och
barntjuv.

- Du skall icke vaga en sadan anklagelse.

- Ur denna villfarelse skall du aennu i dag tagas.

- Det aer sant, du, som aer kejsarens gunstling, kan vaga allt,
isynnerhet mot en bekaennare av Kristus. Men jag fruktar dig icke. Jag
vaepnar mig med min oskuld och skall infoer domaren sla dig med blygsel
oever din otacksamhet. Det aer pa detta saett du vill beloena mig foer den
omvardnad jag aegnat din son.

- Ofoerskaemde, utbrast Krysanteus, det aer denna omvardnad, som skall
kosta ditt huvud. Du har stulit honom fran hans fader, laert honom hata
denne, skaendat hans moders minne och uppfostrat honom till en olycklig
svaermare. Aer det detta, som foertjaenar min tacksamhet? Simmias, jag har
igenkaent dig. Fran detta oegonblick goer jag min raett oever dig gaellande.
Du aer min slav. Jag foer dig haerifran till faengelset foer foerlupna
slavar, och fran faengelset infoer domstolen.

- Jag ber, att du betaenker dig, innan du later faengsla en romersk
medborgare. Vore jag aen den Simmias, om vilken du talar, sa later det
likvael icke bevisa sig. Tacka dina gudar, att du aterfunnit din son,
och troesta dig haermed oever foerlusten av en slav. Simmias skall du
aldrig aterfinna, aeven om du verkstaeller din hotelse. Foeroevrigt aer jag
redo att foelja dig till faengelset eller vart du vill foera mig. Du aer
envaldshaerskare i Aten, och motstand mot din vilja tjaenar till intet.
Men foeljderna av din obetaenkta handling skola aterfalla pa ditt eget
huvud. Bevekelsegrunden aer mig fullkomligt klar. Jag aer kristian och
biskop: detta aer nog foer att vara brottslig i dina oegon. Du vill ej
lata ga ett tillfaelle ur haenderna att kasta en svart skugga pa en
sadan mans levnadsbana, ty om aeven anklagelsen aer obevislig, skall hon
dock, som du hoppas, faesta en flaeck pa hans namn, en flaeck, varpa
foertalet kan peka och saega: se sadana aero den nya trons foerkaempar och
kristianernas herdar. Och aen mer, du vill i min Klemens' oegon nedsaetta
mig till en usling, emedan du foerbittras oever att hans hjaerta tillhoer
mig och aer fraemmande foer dig sjaelv