av en soemnig lampa.
Rakel baer i sin famn ett barn, hennes och Karmides' son. Den lille
gossen sover. Modern betraktar honom med blickar av vild oemhet.

Karmides skulle i detta oegonblick svarligen igenkaent den rike Baruks
vackra och lyckliga dotter. Foertvivlan och modersglaedje kaempa i hennes
taerda. infallna ansikte. De insjunkna oegonen lysa av en feberaktig
glans.

Nu hoeras steg i den branta trappan, som leder till kammaren. Doerren
ryckes upp, och en kvinna, klaedd i en vardsloest sittande kiton,
intraeder gnolande pa en visa.

- Vid Dionysos, sade Myro, ty det var hon som intraedde, bort nu med
alla bekymmer! Se haer vad jag i afton har skoerdat!

Hon kastade nagra silvermynt pa bordet och fortfor:

- Det haer raecker foer tre hela dagar at dig och mig och din gosse. Naer
vinden blaser mot hamnen, aer jag aennu icke foer svag att skaera lagrar.
Leve kaerleken!

- Tyst, viskade Rakel och pekade pa det sovande barnet.

Myro, som synbarligen var nagot roerd av druvans safter, nedstaem de
genast den hoegljudda tonen.

- Ah, sover han? sade hon och lutade sig oever den lille. Vad han aer
vacker, du, och vad han liknar Karmides! Du aer blind, om du icke ser,
att han liknar Karmides, den foerraedaren! Vad du boer vara lycklig,
Rakel, som aeger en sadan skatt! Leve gloemskan! Bort med alla minnen!
Den dag, som vi leva, aer var. Vill du saelja ungen? Topp, jag koeper
honom ... icke till slav, nej, nej, nej, det var icke min mening ...
utan daerfoer att jag tycker om honom och vill behalla honom.
Vidkommande det, sa vill jag saega, att jag i dag har bestaellt en vagga
hos var granne, snickaren, at din pojke. Han behoever just en vagga ...
och en sadan moebel boer icke misspryda det haer rummet. En vagga skall
ge det en viss anstrykning av hygglighet och anstaendighet, en viss
fordran pa aktning och erkaennande.

- Du aer sa god emot mig, sade Rakel, medan Myro lade sig ned att
taenda kolen i ett fyrfat foer att tillreda aftonmaltiden. Jag kan
aldrig vedergaella dina vaelgaerningar.

- Aeh, det behoevs icke heller. I dag aero vi rika som persiska
furstinnor. Vi hava penningar, vin och ett broed, som skall smaka
ypperligt, naer jag rostat det.

- Naer min fader staengde porten bakom sin dotter, och jag irrade
omkring i natten, var det du, som foerde mig under ditt tak, fortfor
Rakel med en djup suck. Och fran den tiden har du varit foer mig den
oemmaste syster. Mina faeders Gud vaelsigne dig, goda Myro, o