och lovade uppfostra min Petros till en stor man, om jag
gjorde det.
Jag aer nu helgon, och min son aer biskop. Jag hatade icke Paulos, men
jag hatar dig, Filippos, emedan du aer en otacksam, avundsjuk,
foerraedisk son. Jag saeger dig aen en gang: ga haerifran eller akta dig
foer mina klor! Kaenn sjaelv, huru de kunna klaemma!
Simon hoppade fram till Klemens, utstraeckte sina langa, magra armar,
och hans koettloesa, moerkbruna fingrar grepo kring Klemens' hals.
Ynglingen gjorde en valdsam anstraengning foer att slita sig loes. Men
foergaeves. Simons armar och fingrar voro som av jaern. Han slaeppte icke
sitt tag. Hans oegon, lysande av vansinnets eld, tycktes kasta gnistor.
- Pojke, vaeste han, svaer att ga haerifran ... foer alltid ... eller jag
stryper dig!
Fattad av doedsfasa skulle Klemens svurit den ed, som helgonet
avfordrade honom; men han kunde det icke. Han kaende sig naera att
kvaevas. Foerskraeckelsen gav honom en oegonblicklig styrka, sa att han
foermadde resa sig upp fran mossbaedden, daer han suttit under detta
upptraede. Han grep med ena handen om den ryslige gubbens langa, toviga
skaegg; den andra soekte instinktmaessigt fiendens oegon foer att blaenda
honom.
Simon uppgav ett skri, liknande ett sarat vilddjurs rytande. Hans
haender slaeppte sitt tag. Klemens hade intryckt hans ena oega. I naesta
oegonblick foello bada under brottningen till marken.
Men Klemens' kraft var nu uttoemd. Simon kastade sig oever honom och
grep anyo med de langa nagelvaepnade fingrarne kring hans hals foer att
strypa honom. Klemens foerlorade medvetandet.
Hela detta upptraede hade endast upptagit nagra sekunder. I naesta
oegonblick hade Krysanteus ilat till sin sons hjaelp. Med moeda lyckades
han befria Klemens ur pelarmannens haender. Simon uppgav ett ursinnigt
rop, naer han igenkaende sin nye motstandare. Han reste sig pa sina
genom den oupphoerliga knaeboejningen vanformade ben. Blodet rann ur hans
intryckta oega; det andra tycktes spruta lagor.
Det boerjade nu mellan Krysanteus och pelarmannen en langvarig
brottning, varunder denne senare utvecklade hela styrkan hos en
vansinnig, som aer i raseri. Lampan nedstoettes, och de kaempande omgavos
av moerker pa sin tranga valplats. Krysanteus lyckades foerflytta
striden fran grottan till faeltet daer utanfoer, och haer segrade hans
fran ungdomen genom gymnastiska oevningar utvecklade styrka. Men segern
var icke avgjord, sa laenge Simon aennu kunde roera sina l
|