aka till
sin staellning pa andra sidan daelden.
Men denna kunde icke laengre foersvaras mot de oeverlaegsna trupperna. De
maen, at vilka Krysanteus anfoertrott att skydda denna linje, lago till
stoerre delen slagna. Davids sjaelvradighet och gloemskan av Krysanteus'
befallning hos de nybyggare, som ilat att bispringa honom, avgjorde
dagens och hela den lilla haerens oede. Annaeus Domitius gav sina trupper
tecken att storma hoejden. Han sag, att intet allvarligt motstand mer
kunde moeta dem pa denna sida. Legionaererna anryckte under ropet Gud
och kejsaren.
Under tiden hade striden oavbrutet rasat pa nybyggarnes flank omkring
foerhuggningen. Palatinerna och de trupper, som understoedde dem, hade
gang efter annan stormat foerhuggningen och tillbakadrivits. Striden
fortgick aennu mellan de kejserlige, som foerde staendigt friska trupper
i handgemaenget, och de uttroettade novatianerna. Krysanteus hade stigit
av sin haest och kaempade, daer faran var stoerst, vid nybyggarnes sida. I
och omkring foerhuggningen lago hoegar av lik.
Ett avgoerande oegonblick var nu kommet aeven haer. Palatinerna hade,
sporrade av biskop Petros, som skyndat att personligen blanda sig i
striden, aentligen lyckats taga en punkt av foerskansningen och
uppstaella sig framfoer densamma, medan bakom dem deras kamrater
undanroejde traedstammarne foer att bana vaeg at rytteriet, som otaligt
avvaktade tillfaellet att fa deltaga i drabbningen.
Det lyckades dem. Tecken gavs till rytteriet att rycka an.
Krysanteus, seende den omedelbara fara, som hotade, men aennu okunnig
om vad som tilldragit sig pa frontlinjen, samlade alla krafter, som
stodo honom till buds, att foerekomma eller moeta "jaernpelarnes"
angrepp. Innan dessa hunnit fram, hade ett foertvivlat anlopp av
nybyggarnes samlade styrka kastat palatinerna oever skansen. Men naesta
oegonblick intraengde "jaernpelarne" genom den gjorda luckan. De moettes
i den smala mynningen av nybyggarnes lilla ryttaretrupp, som
foersvarade intraedet till staellningen. Luckan i foerhuggningen spaerrades
snart av fallna maen och haestar.
Sadant var stridens utseende, da Teodoros, som pa Krysanteus'
befallning skyndat till frontlinjen foer att underraetta sig om dess
tillstand, atervaende och tillkaennagav, att linjen var naestan utan
foersvar, och att legionaererna just nu nedryckt i daelden foer att taga
den. Budskapet var knappt framfoert, innan man hoerde de stormandes rop.
- Slaget aer foerlorat,
|