orgon de herdar, som, medan
de vallade sina hjordar pa bergslaetterna, tillika tjaenstgjorde som
utposter och kunskapare--naer dessa herdar fran skilda hall kommo
ilande till de odlade dalarne och tillkaennagavo, att kejserliga
legioner, fotfolk och ryttare, med fanor och standarer, vore synliga i
fjaerran och naermade sig Sunions berg.

Man hade i foervaeg underraettat Krysanteus om faran, och Teodoros hade a
folkfoersamlingens vaegnar till honom framstaellt den fraga, om han ville
laemna deras berg, som icke laengre vore en saeker tillflyktsort--tva
raska fiskare atogo sig i detta fall att i en av de sma farkoster, som
stodo dem till buds, oeverfoera honom och hans dotter till oen Egina
eller naermaste punkt av peloponnesiska kusten--eller om han foeredroge
att dela gemensamma oeden med sina vaenner, ehuru deras sak icke vore
hans.

Till svar pa denna fraga hade Krysanteus, foeljd av Hermione, upptraett
i maennens foersamling och foerklarat, att han ville kvarstanna, emedan
deras sak vore aeven honom helig.

Det saett, varpa han efter denna foerklaring deltog i radslagen, befaeste
hans inflytande och gjorde det till en enhaellig oenskan hos de under
vapen staende nybyggarne, att han skulle vara deras anfoerare och
oevertaga ledningen, om vilken annars oenighet kunde vaeckas emellan de
manga i deras egen krets, som ansago sig lika vaerdiga och erfarna att
sta i spetsen foer motstandet.

* * * * *

Naermast efter kejserliga haerens foertrupp sags en skara praester i full
aembetsskrud, ridande pa mulor och omgivande en vagn, pa vilken man
lastat en vaeldig dopfunt jaemte andra heliga kaerl och redskap.

Haeren gjorde halt och slog laeger, innan han aennu hunnit den vildare
bergstrakten, i vars dalar han hade att soeka sina fiender; och biskop
Petros saende tva av sina praester till nybyggarne med ett brev, vari de
tillfoersaekrades fred och foerlatelse pa tva villkor: att de
omedelbarligen skulle utlaemna alla brottslingar, foerrymda slavar och
andra flyktingar, vilka icke tillhoerde nybygget, naer det anlades; samt
att de skulle hoegtidligt avsvaerja sina trosvillfarelser och atervaenda
i den raettrogna kyrkans armar.

De praester, at vilka detta saendeskap var anfoertrott, funno, naer de
anlaende till den foerst bebyggda dalen, innevanarne redan stadda pa tag
till den svartillgaengliga inre trakten, medfoerande sin flyttbara
egendom. Det var ett langt tag av vaepnade maen, av kvin