FREE BOOKS

Author's List




PREV.   NEXT  
|<   270   271   272   273   274   275   276   277   278   279   280   281   282   283   284   285   286   287   288   289   290   291   292   293   294  
295   296   297   298   299   300   301   302   303   304   305   306   307   308   309   310   311   312   313   314   315   316   317   318   319   >>   >|  
m det icke taecktes Gud sjaelv att omedelbart saetta graens foer hans farliga levnad, sa skulle det ske medelbart genom nagon raettrogen. Detta vore otvivelaktigt. Var det med angest och baevan som Petros skadade dessa sina tankar i anletet? Nej, den strid, vars utgang avgjorde riktningen av hans levnadsbana, hade laengesedan utkaempats. Hennes mal var givet. Den svindlande hoejden kunde icke hinnas, om han skadade ned i de avgrunder, mellan vilka han maste soeka sin vaeg. Han sag mot detta mal med religioes haenryckning och kaende icke som en foernedring, utan som ett oedmjukt hemburet offer, da han tillspillogav sin sedliga maenniska att slaktas pa sin Guds altare. Var Judit, hon som med smekningar och kyssar rusade Herrens fiende, hon som lindade mjuka armar kring den hals, som hon i naesta oegonblick avskar--var hon dock vaerd att prisas som en Israels hjaeltinna; sa kunde han, Petros, kyrkans stridsman, baera sitt huvud hoegt, ty vilka medel han aen valde, ett var visst: han hade aldrig hycklat vaenskap foer sina fiender, aldrig smekt det huvud, som han ville avhugga. Petros hade under foerfoeljelserna i Aten traeffat atgaerder foer att avvaenda varje fara fran Krysanteus. Denna oemhet foer filosofens liv hade sin grund i de planer, som biskopen byggde pa sin unge fosterson. Klemens var Krysanteus' ende son och skulle en dag lagligen erkaennas som sadan. Fragan gaellde endast, naer detta borde ske. Den glaedje, som da vaentade Krysanteus genom aterfinnandet av den som foerlorad ansedde och aennu saknade Filippos, maste fa en stark bismak av bitterhet genom upptaeckten, att denne son var kristian och praest. Ja, om Petros kaende Krysanteus, sa maste bitterheten och smaertan komma att vida oevervaega glaedjen. Det vore ett slag, som skulle traeffa hans hoegmod hardare aen nagot annat. Foer Klemens' religioesa tro fruktade Petros intet av denna upptaeckt. Hans sjael var fastvuxen i den straengaste raettrogenhet, och intet umgaenge med fadern och systern, inga foeredoemen, inga laeror, inga boener, inga hotelser skulle kunna rycka henne ur sin moderjord. Petros skulle alltid maekta uppraetthalla sitt vaelde oever Klemens. Petros tvivlade ej, att Krysanteus, i trots av sin avsky foer allt, som bar kristna namnet, skulle erkaenna Klemens som sin foersvunne son, Filippos, sedan han sett de intyg, som adagalade dennes haerkomst. Men ett vore att erkaenna honom som son, ett annat att insaetta honom till arving av sin o
PREV.   NEXT  
|<   270   271   272   273   274   275   276   277   278   279   280   281   282   283   284   285   286   287   288   289   290   291   292   293   294  
295   296   297   298   299   300   301   302   303   304   305   306   307   308   309   310   311   312   313   314   315   316   317   318   319   >>   >|  



Top keywords:

Petros

 

skulle

 

Krysanteus

 

Klemens

 

kaende

 

Filippos

 

erkaenna

 

aldrig

 

skadade

 

smaertan


erkaennas

 

kristian

 

praest

 

bitterheten

 

traeffa

 

hoegmod

 

oevervaega

 

glaedjen

 

lagligen

 

glaedje


biskopen

 
fosterson
 

vaentade

 

foerlorad

 

ansedde

 

saknade

 
endast
 
bitterhet
 
Fragan
 
aterfinnandet

planer

 

bismak

 

byggde

 

gaellde

 

upptaeckten

 
fadern
 
kristna
 

tvivlade

 

maekta

 

uppraetthalla


vaelde

 

namnet

 

foersvunne

 

insaetta

 
arving
 

haerkomst

 

dennes

 
adagalade
 

alltid

 

moderjord