FREE BOOKS

Author's List




PREV.   NEXT  
|<   227   228   229   230   231   232   233   234   235   236   237   238   239   240   241   242   243   244   245   246   247   248   249   250   251  
252   253   254   255   256   257   258   259   260   261   262   263   264   265   266   267   268   269   270   271   272   273   274   275   276   >>   >|  
prov pa en sann filosofs sjaelsstyrka. Det skaemt, varfoer han da var foeremal, rubbade aldrig hans lugn, aen mindre hans hunger och toerst. Kimon aelskade icke blott vandrandet i de folkvimlande portikerna och pelargangarne i staden, utan aeven utflykter i den fria naturen. I dag hade han, med hamnstaden till utgangspunkt, foeretagit en lustfaerd i grannskapet av Krysanteus' foertjusande villa, da han oeverraskades av ett regnvaeder, som gav honom anledning att soeka skydd under dess tak. Han skulle dock sannolikt foeredragit att uthaerda ovaedret under oeppen himmel, om han ej vetat, att bade Krysanteus och Hermione voro franvarande. De hade begivit sig till staden, daer Krysanteus skulle halla ett offentligt foeredrag oever religionen. Han och hans laerjungar hade naemligen oeverenskommit att i den gamla laerans utoevning infoera samma bruk, som gjort och aennu gjorde den kristna laeran sa viktiga tjaenster: offentliga religionstal. Kimon fann hos villans husfolk det vaenliga emottagande, varuppa han raeknat. Filosofmanteln gjorde sin vederboerliga verkan pa den gamle Medes och de andra tjaenarne. Kimon fragade efter Krysanteus, och man upplyste honom om vad han redan visste, att Krysanteus var i staden. Hans oenskan att finna haegn mot ovaedret, och hans antydan, att en fotvandrande filosof kunde tarva nagot att foerfriska sig med, funno villiga oeron. Man skyndade att duka ett bord under en av pelargangarne, och den foertrolighet, varmed gaesten behandlade sin omgivning, hans spraksamhet och det goda lynne, som han adagalade, sedan han atskilliga ganger toemt och latit ifylla baegaren, hade samlat flera av slavarne och slavinnorna omkring honom. Det var nu taemligen langt lidet emot aftonen. Himmelen var oeverdragen av moln, som jagades av blasten fran havet, och regnet fortfor att falla i strida stroemmar. - Det finnes saledes, fragade gamle Medes vetgirigt, filosofer, som kalla sig tvivlare? - Ja visst. De aero de djupsinnigaste av alla filosofer, svarade Kimon, tuggande pa en bit fagel. - Da matte min herre Krysanteus tillhoera den skolan, sade gubben, eftersom de aero de klokaste. - Nej, upplyste Kimon, din herre aer visserligen mycket vis, mycket djupsinnig, hunnen mycket langt i vetenskapen, men till var skola hoer han icke. - Saa. Men varpa tvivlen I da egentligen? - Vi tvivla pa allt, min gubbe, till och med daerpa, att vi tvivla. - Vid Zeus, det var besynnerligt, anmaerkte Medes.
PREV.   NEXT  
|<   227   228   229   230   231   232   233   234   235   236   237   238   239   240   241   242   243   244   245   246   247   248   249   250   251  
252   253   254   255   256   257   258   259   260   261   262   263   264   265   266   267   268   269   270   271   272   273   274   275   276   >>   >|  



Top keywords:

Krysanteus

 

mycket

 

staden

 

gjorde

 

filosofer

 

tvivla

 

upplyste

 

ovaedret

 

fragade

 

skulle


pelargangarne

 

aftonen

 

Himmelen

 

foeremal

 

taemligen

 

slavarne

 

slavinnorna

 

omkring

 

oeverdragen

 

strida


stroemmar

 
finnes
 

saledes

 

fortfor

 

regnet

 

jagades

 
blasten
 
baegaren
 
foertrolighet
 
varmed

gaesten

 

behandlade

 

skyndade

 

villiga

 

omgivning

 
spraksamhet
 
ifylla
 

vetgirigt

 

ganger

 

atskilliga


adagalade

 

samlat

 

tvivlare

 

vetenskapen

 
djupsinnig
 

hunnen

 

tvivlen

 
egentligen
 

besynnerligt

 

anmaerkte