naer vi fatt en kristen kejsare, varda kyrka. Och detta kan ju haenda
snart nog, om det aer sant, vad Eufemios sagt mig, att manga av de vara
omgiva avfaellingen Julianus och endast avvakta ett gynnsamt tillfaelle
att foerskaffa honom till avgrunden.

- Har Eufemios sagt det?

- Ja.

- Sadana ord aero mycket ovisa. Jag skall varna Eufemios foer att tala
sa. Du far icke lyssna till slika ord och aen mindre upprepa dem.

- Men vore det da oraett att doeda en avfaelling, som foerfoeljer oss och
vill utrota foersamlingen fran jorden?

- Klemens, jag har maerkt, att du pa senare tider ofta framkastar
fragor, med vilka du aldrig borde sysselsaetta dina tankar. Akta dig,
ty har man en gang boerjat fraga, sa stannar man saellan, foerraen man
ifragasaetter det heligaste.

- Bevare mig Gud foer detta!

- Bevare dig Gud foer loesa, kringirrande tankar! Du har dina plikter
att taenka pa och de boecker, som jag saetter i din hand. De svara pa
alla spoersmal, som aero noediga och tillatna. Bevaka din sjael och ga
icke daerutoever! Har du under de senare dagarne sett Teodoros?

- Ja, naestan dagligen, fader. Han tyckes uppsoeka mig och foelja mina
steg.

- Navael?

- Jag undviker honom.

- Du far icke lyssna till vad han saeger.

- Jag har sagt honom det.

- Du gjorde oraett aeven daeri, ty jag har foerbjudit dig att svara med
ett enda ord.

- Foerlat mig, fader. Jag sade honom endast, att jag varken vill eller
far lyssna till honom, och jag bad honom haedanefter laemna mig i fred.

- I Teodoros ser du ett bevis, min son, vartill hoegmodet och
fragvisheten leda. Han missaktade mina rad, litade pa sitt foernuft och
laeste de heliga skrifterna icke med oedmjuk ande, icke med voerdnad foer
kyrkans faeders meningar och moetenas av Gud ingivna tolkning, utan i
troestan pa sin egen vishet. Och foeljden var hans sjaels foerdaerv. Hans
villfarelser aero vaerre aen sjaelva atanasianernas. Han foernekar moetenas
raett att giva regeln foer skrifternas ordafoerstand, han foernekar
kyrkans och det av Kristus instiktade praestastandet, han ordar, liksom
flera kaettare foere honom, om de kristnes allmaenna praesterskap, och
under allt detta smickrar han hedningarne, emedan de aero maektiga, han
umgas med filosofer och besoeker dagligen Krysanteus' hus.

- Jag har gloemt omtala, fader, vad som dag haende mig under arbetet,
sade Klemens. Krysanteus infann sig, sasom han plaegar goera ...

- Ja, han njuter av att se vara moedor,