FREE BOOKS

Author's List




PREV.   NEXT  
|<   207   208   209   210   211   212   213   214   215   216   217   218   219   220   221   222   223   224   225   226   227   228   229   230   231  
232   233   234   235   236   237   238   239   240   241   242   243   244   245   246   247   248   249   250   251   252   253   254   255   256   >>   >|  
ermione, ty foernuftet och sanningen hava i alla tider till sitt inre vaesen varit desamma och skola alltid foerbliva det. - Visserligen. Ingen tid har varit foernuftloes och osann. Men du, liksom jag, aer oevertygad om en Guds uppenbarelse i vaerldens gang och maenniskoslaektets oeden. Vari skulle da denna uppenbarelse besta, om ej daeri, att hans haerlighet och fullkomlighet under olika skiftningar allt klarare framstode foer de varelser, som aero skapade till hans avbilder? I viljen aterkalla en foerfluten tid. Det aer fruktloest, Hermione. I viljen ater uppliva tron och voerdnaden foer de gamla gudarne. Det aer omoejligt, att detta foeretag skall lyckas. Det aer foertvivlat, ty det baer en osanning inom sig. Ack, daerutinnan ligger er svaghet. Varfoer skolen I inblanda denna fallna gudavaerld i er kamp foer sedernas baettring, foer tankens raett och den borgerliga friheten? Vad har Zeus, den otrogne aekta mannen, att goera med sedligheten eller foernuftet, han, den avundsamme, som faengslade Prometeus vid klippan, emedan denne med eldens gava vart maenniskoslaektets vaelgoerare? Vad hava de foergudade tyrannerna, som I givit saete Olympen, vad hava de att goera med frihetsandan och maenniskovaerdet? Dessa brottsliga, lastbara gudar, foertjaena de sina roekoffer och altaren? Aero de gudar, till vilka man kan saetta sitt hopp i livet och i doeden? Det aer sant: I viljen avtva dessa vanstaellande flaeckar fran deras anleten. I foerdoemen som haedare de skalder, som foertalat dem. Men sedan I utplanat dessa drag, vad aterstar dem da av deras egendomlighet? Intet. De varda blotta opersonliga krafter, utstroemmade fran den ende evige Guden. - Sa anse vi dem aeven, invaende Hermione. Vara filosofer saega, att dyrkandet av flera gudar uppstatt genom maenniskornas svaghet, som foerdelat fullkomlighetens egenskaper pa manga. - Men varfoer foerneken I da den Gud, som latit sig uppenbaras foer edra filosofers slutledningar? Emedan han aer ofattlig foer maengden, skolen I svara. Ja, han aer i sanning ofattlig, om han, sasom manga av edra filosofer foermenat, endast aer den outgrundliga, pa alla egenskaper tomma enheten i tingen, ett vaesen, som ej bryr sig om maenniskornas oeden; men aer han en god, allvis och kaerleksrik foersyn, sa aer han icke blott fattlig foer den enfaldigaste, utan just den, efter vilken de okunnigaste hjaertan i alla tider laengtat. - I, upplysta hedningar, fortfor Teodoros, aeren stolta aristokrat
PREV.   NEXT  
|<   207   208   209   210   211   212   213   214   215   216   217   218   219   220   221   222   223   224   225   226   227   228   229   230   231  
232   233   234   235   236   237   238   239   240   241   242   243   244   245   246   247   248   249   250   251   252   253   254   255   256   >>   >|  



Top keywords:

viljen

 

Hermione

 

svaghet

 

filosofer

 

skolen

 

egenskaper

 

maenniskornas

 

ofattlig

 

uppenbarelse

 

vaesen


foernuftet

 

maenniskoslaektets

 

blotta

 

opersonliga

 

aterstar

 

egendomlighet

 

Teodoros

 

hedningar

 

fortfor

 

krafter


utstroemmade

 
aristokrat
 

foersyn

 

doeden

 

saetta

 

vanstaellande

 
flaeckar
 
haedare
 
skalder
 
foertalat

foerdoemen

 

anleten

 

allvis

 

stolta

 

utplanat

 
maengden
 
enfaldigaste
 

Emedan

 

uppenbaras

 

filosofers


slutledningar

 

fattlig

 

endast

 

enheten

 
outgrundliga
 

foermenat

 

tingen

 
sanning
 

kaerleksrik

 

laengtat