ten. Hennes otalighet vaexte. Man tyckte, att underhandlingen drog
foer mycket ut pa tiden. Praesten, som hitintills lett den, hade, foer
att helskinnad komma ur leken, foersaekrat att prokonsuln numera
oevertagit saken, samt hade daerefter smugit bort. Pylades och hans
soldater vaktade porten, och poebeln hade aennu icke antagit en hotande
hallning mot den vaepnade styrkan.
Emellertid foerstaerktes massan varje oegonblick av nya hopar, som dragit
igenom de naergraensande kvarteren under plundring och blodsutgjutelse.
En, som foergaeves soekt inkomma i den oeverfyllda storkyrkan, anfoerdes av
den ohyggliga Kyriaka, furien fran Kolyttos.
Asynen av Krysanteus vid Annaeus Domitius' sida verkade nagra
oegonblicks tystnad. Man undrade, vad detta skulle betyda. Under tiden
bytte prokonsuln nagra ord med Pylades. Soldaterna oeppnade dem vaeg
tvaers oever gatan. Ropet: leve prokonsuln! blandades med ropet: doed at
aerkehedningen! Man hade icke manga steg att ga foer att hinna
sluttningen av Akropolis. Pa denna sida ledde en brant stig till
hoejden. De hunno den utan fara. Det kostade prokonsuln endast nagra
svettdroppar.
Nagra minuter daerefter hoerde homoiusianerna, som traengdes pa
Tripodgatan, ett jubel fran Akropolis. Ropet: Julianus Augustus, haevt
av tusen roester, maens, kvinnors och barns, foell med blytyngd oever
massan daernere. I samma oegonblick visade sig i gatans mynning de
foersta leden av de fran storkyrkan anryckande legionaererna. De upptogo
gatans hela bredd. Folkmassan traengdes tillbaka eller upp i
portikerna. Pylades ordnade trupperna i en lang linje. Pa sluttningen
av Akropolis sagos vaepnade skaror rycka ned. Den outtroettlige
prokonsuln visade sig ater, besteg sin kappadokiska haest, red till
mitten av fronten, utstraeckte sin hand med den kejserliga brevtavlan
och talade till soldaterna:
- Romare! Var herre och kejsare Konstantius har gatt till sina faeder.
Hans ende oeverlevande fraende, den hoege, bragdrike Julianus, som vara
stridskamrater de galliska legionerna utropat till kejsare, aer vart
rikes ende raettmaetige haerskare, enhaelligt hyllad av romerska senaten,
folket och legionerna. Han star i dag i Nya Roma, Konstantinus' stad,
omgiven av vaesterlandets alla haerskaror, omgiven av ett glaedjedrucket
folk. Stridsmaen, instaemmen i vaerldens allmaenna jubel! Hyllen Julianus
Augustus! Dominus Julianus Augustus!
Pylades steg av sin haest och boejde knae. Centurionerna och soldaterna
foe
|