atan daer nedanfoer.
Prokonsuln hade dragit kapan tillbaka foer att vara igenkaennlig foer
massan. Naer han banat sig vaeg ett stycke genom hopen och naermat sig
arkontens hus, daer traengseln var starkast, sag han framfoer porten en
man till haest, omgiven av soldater, vilkas spjut och hjaelmar syntes
oever hopen. Ryttaren var Pylades.
- Giv rum foer prokonsuln av Akaja! Vad aer a faerde? Vad betyder denna
folkskockning? Giv rum i kejsarens namn!
Annaeus Domitius ropade detta och lyfte oever sitt huvud en brevtavla,
pa vars skulpterade och foergyllda ram man igenkaende ett kejserligt
dekret eller en regeringsskrivelse.
- Leve Annaeus Domitius! skreks i hopen, ty prokonsuln foerestaellde
homoiusian och hade alltid bemoedat sig om maengdens gunst. Leve
prokonsuln av Akaja! Leve homoiusion!
Dessa rop eftertraeddes omedelbart av andra, som hoejdes laengre bort pa
gatan:
- Ut med kaettarne! Doed at hedningarne!
Den tystnad massan iakttagit vid prokonsulns ankomst hade endast varit
tillfaellig. Man hade lyssnat till en praest, som just i det oegonblicket
slutat att tala till folket. Praesten hade nu foersvunnit genom doerren
till Krysanteus' hus.
- Annaeus Domitius! mumlade Pylades, naer han pa avstand upptaeckte
honom. Han haer? Vad betyder detta?
Men naer tribunen strax daerefter tillika upptaeckte vad det var, som
prokonsuln lyft i handen, fattades han av en aning.
Han red prokonsuln till moetes genom hopen, som i dennes naermaste
omgivning hade tystnat vid asynen av den voerdnadsbjudande tavlan,
foerkunnaren av Guds smordes vilja, medan pa laengre avstand ropet: ut
med kaettarne! fortfor och vart starkare.
- Pylades, utbrast prokonsuln i viskande ton, fattande tribunens arm,
vad har haent? Kommer jag foer sent? Vad har man foeretagit mot
Krysanteus?
- Lysande och aedle herre, ni kommer tvaertom foer bittida ...
- Fort, svara mig, lever han?
- Var plan aer i sista stunden foerdroejd ...
- Foerdroejd? Vilken plan aer foerdroejd?
- Ammianus Marcellinus hoer massans rop, foerstar dess uppsat, ilar till
kyrkan, underraettar genom en diakon Petros ...
- Foerbannelse oever dina langa omsvep! Jag begriper icke ett ord av vad
du saeger. Lever han aennu, fragar jag!
- Petros saende mig hit att skydda hans hus, jag kommer, medan hopen
goer min av att storma det, en praest ledsagar mig, praesten talar till
folket och lyckas avaegabringa underhandlingar, folket fordrar till en
boerjan de i hu
|