sade honom, till nagon
byggnad, nagon plantering, eller lyssnande till den allegoriska
utlaeggning, som hon gjort av nagon bland de heliga myterna. Ty hon,
som han, var svaermiskt tillgiven faedernas tro, och filosofens dotter
aelskade tankelekar, som till filosofien foerhoello sig som skaldens
tolkning av en blommas natur foerhaller sig till vetenskapsmannens.
Efter Aedesios, som tidigt laemnade Aten, vart Krysanteus den "gyllene
laenken i platonismens kedja". Krysanteus foerelaeste naestan dagligen i
Akademias traedgard foer ett aennu taemligen talrikt antal laerjungar, dels
atenare, dels fraemlingar fran skilda delar av vaerlden. Hans
filosofiska system, som avsoendrat mycket av Jamblikos' teurgiska
tillsatser, gick tillbaka till Plotinos, men anknoet till en tankefoeljd
av denne en riktning pa den yttre vaerlden, som annars var fraemmande
foer nyplatonismen och skenbart stridande mot hans ande. Krysanteus
sjaelv tycktes erkaenna denna stridighet genom ett yttrande, som han
ofta faellde:--Naer jag blir sextio ar gammal, vill jag draga mig
tillbaka inom mig sjaelv och foersaenka mig i askadningen av Gud.
Krysanteus' filosofiska system aterfinnes ej i nagon bok, ty han utgav
aldrig dess enskilda delar i skriftligt sammanhang. Men hans laera och
undervisning bar en vaerldshistorisk frukt i en av hans laerjungar
--Julianus.
Julianus hade under tvenne tidpunkter av sitt liv atnjutit hans
undervisning. Den gamle filosofen Aedesios skrev en dag till
Krysanteus:
"Laemna ditt Aten och kom till mig! Intet far hindra dig att uppfylla
min boen! Jag aer sjaelv foer gammal, och min jord har foerlorat sin
alstringskraft, men i din vill jag nedlaegga ett aedelt froe, som skall
uppspira till ett traed och oeverskygga jorden. Jag vart i dag icke
litet foervanad, naer den unge Julianus steg oever min troeskel. Du kaenner
huru han blivit uppfostrad av sin faders moerdare. Biskopen Eusebios av
Nikomedia har velat goera honom och hans broder icke till furstar,
cesarer och hjaeltar, icke heller till maenniskor, utan till kristianska
helgon. Macillums faestningsmurar, inom vilka de stackars barnen
tillbragt sitt liv, understoedde hans bemoedanden. Och vem anade annat
aen att de lyckades? Julianus savael som Gallus knaeboejde ju foer munkar,
kysste eremiters trasor och foerelaeste evangeliet infoer den kristianska
foersamlingen i Nikomedias storkyrka! Navael, Gallus aer sadan man velat
goera honom. Han aer kristian--av samma halt som
|