nares vilda
misstaenksamhet, oekande hekatomben av fraender, som denne slaktat.
Gallus hade ockrat med sin korta styrelsetid foer att hinna foervaerva
ett rykte vaerdigt Kaligulas och Neros. Hans bror, den foer statssaker
alldeles fraemmande Julianus, vart endast pa Konstantius' gemals foerboen
raeddad och skickad fran hovet till Aten. Han hoerde sin foervisningsdom
med hemlig glaedje. Under sin vistelse i Aten var han Krysanteus' gaest
och foer andra gangen hans laerjunge. Sex manader, de lyckligaste i
Julianus' liv, hade han tillbragt i vishetsgudinnans stad och
Akademias lund, da en kejserlig befallning noedgade honom atervaenda
till hovet, som da vistades i Milano. Fran den tiden hade Krysanteus
icke atersett sin aelskade laerjunge, men vaerlden uppfylldes snart med
danet av hans bragder. Julianus i spetsen foer Galliens legioner hade
slagit de allemanniska barbarerna i flera blodiga drabbningar. Hans
aera hade vaeckt Konstantius' avund. Hovet gycklade foergaeves oever "den
skaeggiga apan, som laert krigskonsten av Krysanteus i Atens
traedgardar". Hanet foerstummades av nya stordad. Pa slagfaeltet vid
Strassburg knaeboejde sju germaniska konungar och tio furstar foer sin
besegrare, den skaeggige filosofen. Nagra dagar daerefter slog samme
filosof frankernas konungar och raeddade Gallien foer denna gang fran
oeversvaemningen av deras vilda skaror. Under de tva foeljande aren
foertalde ryktet tid efter annan om nya segrar, som Julianus tillkaempat
sig i hjaertat av barbarernas eget land. Nu var mattet av Konstantius'
avund och farhagor ragat. Han besloet att avhaenda den unge hjaelten hans
haer och Gallien dess foersvarare. Julianus' legioner fingo
uppbrottsorder till--Persien! Hela Gallien genljoed av ett samfaellt
angestrop, ty barbarerna stormade ater mot dess graenser, och kejsarens
befallning bortryckte dess haegn och vaern. Legionerna gjorde uppror och
utropade sin aelskade faeltherre till kejsare. Historien, da hon
foertaeljer dessa dagars tilldragelser, laemnar Julianus fri fran varje
flaeck. Konstantius tillbakavisade varje boen om foersoning. Da var
beraettelse boerjar, aer Julianus i spetsen foer sina fataliga, men
segervana trupper pa tag emot Konstantinopel. Konstantius samlar
oesterlandets alla stridskrafter kring sin hotade tron. Kriget, som
foerestar, aer ej endast ett krig mellan Julianus och Konstantius. Det
innebaer langt mer. Vaerlden skaelver av hopp och fruktan. Julianus har
oeverlaemnat sig "i de