t foer en
sjungande konstgjord fagel att bli.

* * * * *

Froeken Alexander sprakade med flickorna i koeket, tittade in hos raettarn
och hoerde sig foer haer och var. Hon gick ocksa ut pa stora landsvaegen och
traeffade en del personer, med vilka hon inledde intressanta samtal.
Ingen av de goda maenniskorna visste mer aen hon och de flesta visste
mindre. I staellet foer att inhaemta upplysningar blev det snarare hennes
lott att meddela dylika. Och det gjorde hon gaerna. Hon sa ocksa, att hon
trodde, att foervaltaren skulle bekaenna foere kvaellen. Var hon gick fram,
lugn och mild, laemnade hon bakom sig bestoerta och haepna maenniskor. Hon
gick som ryktet.

Hennes vaeg och vandring foerde henne ocksa foerbi stallbacken.
Uppklaettrade pa raecket vid goedselbrunnen sutto tre manspersoner och
roekte cigarretter. Den ene var kusken, den andre var praestens son och
den tredje var Ludwig. De unga herrarna hade slagits i fyra omgangar och
vilade sig nu foer den femte. Praestens son var illa atgangen, Ludwig
daeremot helbraegda men dorsk och ledsen, daerfoer att saken aldrig fick
nagon aenda. Ty sa snart han fatt den stackars praestpojken under sig och
tilltygat honom just lagom, framstoette den slagne mellan flaemt och flas:
Vill du nu erkaenna att du aer en loegnare?

Och det kan jag inte, sa Ludwig till kusken. Jag har blivit relegerad
fran tva allmaenna hoegre laeroverk pa grund av min sanningskaerlek, och hur
ska jag da kunna foerneka att hans far aer en genomtrevlig praest?

Nej, det gar nog inte det, medgav kusken.

Det bevisar, att du behoever mera smoerj! flaemtade praestens son. Sa stod
saken da froeken Alexander anlaende. Hon stannade framfoer dem och sa:

Skulle inte de unga herrarna kunna foeretaga sig nagonting nyttigare och
mera aktningsvaert aen att slass?

Han daer, svarade Ludwig vresigt, slass foer sin fars aera, och jag foer min
egen. Vet froeken nagot nyttigare och mera aktningsvaert sa klaem bara fram
med det!

De unga herrarna, fortsatte froeken Alexander utan att faesta sig vid hans
vresighet, skulle till exempel kunna deltaga i skallgangen efter den
olyckliga flickan. En kedja gar genom skogen, har man sagt mig, och en
annan oever myren.

Kors i jisse namn! skrek Ludwig. Ga de skall efter Bollan och jag aer
inte med!

Herrn, sa han till praestens son, ska vi leta efter toesen ett slag? Sa
hinner herrn komma i baettre form.

Foerslaget antogs och de bada kaem