The Project Gutenberg EBook of Eros' begravning, by Hjalmar Bergman
This eBook is for the use of anyone anywhere at no cost and with
almost no restrictions whatsoever. You may copy it, give it away or
re-use it under the terms of the Project Gutenberg License included
with this eBook or online at www.gutenberg.net
Title: Eros' begravning
Author: Hjalmar Bergman
Release Date: June 14, 2004 [EBook #12613]
Language: Swedish
Character set encoding: ASCII
*** START OF THIS PROJECT GUTENBERG EBOOK EROS' BEGRAVNING ***
Produced by PG Distributed Proofreaders
Eros' begravning
av
Hjalmar Bergman
--hoppas ni foerstar att det
haer aer en tragisk skildring ur
det verkliga livet.
_Ludwig v. Battwyhl_
1922
Fru Olga Janselius satt vid sitt halvoeppna saengkammarfoenster och
betraktade nagonting, som skulle giva upphov till atskilliga samtal, aen
flera historier samt en del foervecklingar. Den unga fruns morgontoalett
var ej avslutad; hon bar kamkofta och det svarta haret lag i en taemligen
tjock flaeta utmed ryggen. Just da denna flaeta skulle upploesas, hade
kammarjungfrun pa sin matmors hals strax nedanfoer hoegra oerat upptaeckt
ett litet hudutslag, en revorm. Denna akomma orsakas enligt
kammarjungfruns foermenande av en liten men energisk mask, som borrar sig
in i den maenskliga huden, varvid den visar tydlig foerkaerlek foer ung och
mjaell hud. Han aer mer foerarglig aen farlig men boer i alla fall utrotas
och haertill ha de vise funnit ett utmaerkt medel i grodspott. Grodan
lever naemligen av mask och hennes spott, som man finner oeverallt pa graes
och oerter, aer foer masken ett doedligt gift. Sa langt kammarjungfrun. Fru
Janselius begagnade tillfaellet att sprida en smula upplysning. Den sa
kallade grodspotten har ingenting med grodor att skaffa utan aer en
slemmig vaetska, varmed grodsputens--Aphrophora spumaria--larv omger sig.
Haertill genmaelte Bolla, kammarjungfrun, att vare sig en larv eller en
slarv spottat klysan, sa skulle hon daermed foerjaga den elaendiga masken.
Och hon begav sig astad, i flygande flaeng och trallande en hjaertslitande
visa om en mycket olycklig kaerlek. Satillvida var allting gott och vael.
Men naer flickan sprungit oever gardsplanen och just skulle vika om
flygelbyggnadens hoern, moette hon en ung karl, och moetet gjorde slut pa
hennes beskaeftiga bradska. Fru Janselius kaende icke karlen men antog,
att han var en saesonga
|