en tar ur
oegonvran. Fru Olga riste sig och burrade upp sig som en hoena i regn. Hon
skaemde verkligen bort honom, men det berodde mindre pa det goda hjaertat
aen pa en fullstaendig ofoermaga att halla honom stangen.

Emellertid var det fastslaget, att hon aegde ett gott hjaerta
eller--tydligare formulerat--baettre hjaerta aen huvud. Vidare: att man av
henne, Jan-Petters aenka, ej kunde vaenta en allvarlig syn pa livet och
enkannerligen ej pa dess erotiska sida. Kort sagt: hon var aelskvaerd men
en smula undermalig. Denna uppfattning retade henne ohyggligt och hon
besloet att komma den pa skam. Hon ville visa, att erotiken foer henne var
en livsyttring av underordnad betydelse, medan den foer de flesta
maenniskor aer det centrala i livet. Hon ville pavisa, vilken
oproportionerligt stor plats den sa kallade kaerleken tar ej blott i
individens utan aeven i samhaellets liv. Hon ville laegga denna sociala
parasit under mikroskopet, uppdaga dess livsbetingelser, kartlaegga de
haerjade omradena, uppdraga graensen mellan socialt beraettigad och
oberaettigad erotik--i fa ord: hon ville grunda en ny pragmatisk
vetenskap. Det Willmanska blodet hade vaknat och ropade pa siffror,
iakttagelser, hypoteser, statistik, framfoer allt statistik. I manader
hade hon soekt bekaempa detta utslag av aerftlig belastning. Hon var raedd.
Hon var fullt medveten om att en maenniska, som vill grunda en ny
vetenskap, aer en loejlig maenniska. Hon vaentade varken lager eller rosor,
hon vaentade toerne och halm. Och daer satt hon nu med sin vaeckarklocka.

* * * * *

Kammarjungfruns samtal med torvupptagaren varade 38 min. 14 sek. Da det
till en boerjan endast kunde bli fraga om approximativa beraekningar,
stroek hon genast sekunderna och rundade efter kort betaenkande
minutsiffran till 40, som aer en synnerligen bekvaem multiplikator. Hon
staellde klockan i foenstret och grep till papper och penna. Larsbo
huvudgard aegde 26 kvinnliga tjaenare, av vilka sju foello foer
aldersstrecket, som hon nagot godtyckligt drog vid de klimakteriska
aren. Av aterstoden voro nio gifta. Som en foersta arbetshypotes antog
hon nu att gift kvinna aeger haelften sa stort behov av erotiska samtal
som ogift. Hennes arbetsmaterial blev saledes 14-1/2 eller 29/2
kvinnoenheter.

Mangariga iakttagelser hade laert henne, att en medelstarkt erotiskt
betonad, arbetande kvinna i regel noejer sig med ett laengre erotiskt
samtal (vulg. moete, trae