foervaltaren
att han genast kommer hit.

Ludwig, sa doktor Karolina, som i egenskap av aeldsta flicka Willman
gaerna tog ledningen vid allvarliga tillfaellen. Ludwig, du har anseende
foer att vara en sanningsenlig gosse. Saeg oss, vad du vet!

Jag vet ingenting annat aen vad karlarna beraetta, muttrade Ludwig
motvilligt. Men sa haer ska det ha gatt till. Flickan gick ut i morse foer
att haemta grodspott at Olle, som har en revorm bakom oerat. Da moette hon
sin faestman, som aer torvupptagare och jag kaenner mycket vael igen honom
nu, sen jag har slagits med honom. Naja, de gick och gick och kommo allt
laengre bort utan att finna nagon grodspott. Om de funno nagot annat, det
vet jag inte, men raett vad det var, kom Casimir oever dem i skogen. Han
hade kommit oever dem engang foerut pa morgonkroeken och skickat hem
flickan, sa nu tyckte han, att mattet var ragat. Han maette dem skaeppan
full bada tva, och han sa, att hennes nad hade straengt foerbjudit sant
daer. Torvupptagaren insag det oraetta i sitt handlingssaett och hade just
boerjat lomma i vaeg, da den ettriga flickan ropade nagot som gjorde
Casimir ursinnig.

Vad ropade hon? fragade doktor Karolina.

Men Ludwig fortsatte:

Han tog tag i henne och sa, att nu skulle hon genast foelja honom till
laensman och saettas i haekte foer sin onda tungas skull. Men flickan blev
fran vettet och skrek, att hon hellre skulle ta livet av sig aen komma i
haekte. Hon slet sig loes och sprang och Casimir satte efter henne. Sen
dess har hon inte varit sedd; men fram pa dan kom Casimir och laet
genomleta arbetarebarackerna och Spilleboda och staellde till med
skallgang. Och nu tro de, att han gjort det foer att vilseleda och kasta
misstankarna pa torvupptagarna. Dessutom ha praestens foerfaerliga barn
sprungit omkring och bedyrat att de sett mordet begas. Och ett aeldre
stadsfruntimmer ska ha varit hos statarna och sagt, att foervaltaren
kommer att bekaenna innan kvaellen.

Det aeldre stadsfruntimret, infoell froeken Alexander, aer nog ingen annan
aen jag. Och jag tror fortfarande, att bekaennelsen inte ska lata vaenta pa
sig. Sadant har jag pa kaenn. Foer resten fa vi inte doema herr Brut foer
hart. Vad flickan ropade till honom var verkligen oanstaendigt, och en
man med hans temperament blir laett offer foer sin vrede.

Kors i jissi namn! ropade Ludwig och stirrade foerskraeckt pa den dystert
leende froeken Alexander. Hur kan damen veta, vad som sas i skogen?

Kaenner man