hi devayanena pantha ga/kkh/ato vidushas tam
pratibruuyat satyam bruyad iti /k/andramasa sa/m/vadava/k/anena
/s/arirasadbhava/h/, ata/h/ sukshma/s/ariram anuvartate.]
[Footnote 21: When the jiva has passed out of the body and ascends to
the world of Brahman, it remains enveloped by the subtle body until it
reaches the river Vijara. There it divests itself of the subtle body,
and the latter is merged in Brahman.].
[Footnote 22: Kim aya/m/ para/m/, yotir upasampanna/h/
saivabandhavinirmukta/h/ pratyagatma svatmana/m/ paramatmana/h/
p/rit/hagbhutam anubhavati uta tatpraharataya tadavibhaktam iti visnye
so, /s/nate sarvan kaman saha brahma/n/a vipas/k/ita pasya/h/ pasyate
rukmavar/n/a/m/ kartaram isa/m/ purusha/m/ brahmayoni/m/ tada vidvin
pu/n/yapape vidhuya nirangana/h/ parama/m/ samyam upaiti ida/m/ jnanam
upasritya mama sadharinyam agata/h/ sarve, punopajayante pralayena
vyathanti /k/etyadysruysm/nt/ibhyo muktasta pare/n/a
sahityasamyasadharmyavagamat p/ri/thagbhutam anubhavatiu prapte
u/k/yate. Avibhageneti. Parasmad brahmana/h/ svatmanam
avibhagenanubhavati mukta/h/. Kuta/h/. D/ri/shtatvat. Para/m/
brahmopasampadya niv/ri/ttavidyanrodhanasya yathatathyena svatamano
d/ri/sh/ta/tvat. Svatmana/h/ ssvarupa/m/ hi tat tvam asy ayam atma
brahma aitadatmyam ida/m/ sarva/m/ sarva/m/ khalv ida/m/
brahnetyadisamanadhikara/n/yanirdesai/h/ ya atmani tishtan atmano ntaro
yam atma na veda yastatma sarira/m/ ya atmanam antaro yamayati
atmantaryamy am/ri/tah anta/h/ pravishta/h/ sasta ananam ityadibhis /k/a
paramatmatmaka/m/ ta/kk/haritataya tatprakatabhutam iti pratipaditam
avashitei iti kasak/ri/stnety atrato vibhagenaha/m/ brahmasmity
cvanubhavati.]
[Footnote 23: /S/a@nkara's favourite illustrative instance of the
magician producing illusive sights is--significantly enough--not known
to the Sutras.]
[Footnote 24: Cp. Gough's Philosophy of the Upanishads, pp. 240 ff.]
[Footnote 25: It is well known that, with the exception of the
/S/vitasvatara and Maitrayaniya, none of the chief Upanishads exhibits
the word 'maya.' The term indeed occurs in one place in the
B/ri/hadara/n/yaka; but that passage is a quotation from the /Ri/k
Sa/m/bita in which maya means 'creative power.' Cp. P. Regnaud, La Maya,
in the Revue de l'Histoire des Religions, tome xii, No. 3, 1885.]
[Footnote 26: As is demonstrated very satisfactorily by Ramanuja.]
[Footnote 27: Gough, Philosophy of the Upanishads pp. 213 ff.]
[Footnote 28: I cannot disc
|